Dagarna går. Vackra dagar. Just nu är i princip alla jag känner på festival i Borlänge. Hög musik, folkmassor, sprit, fulla människor och bajamajor... Nej tack, jag stannar nog hellre hemma och upplever sommaren på mitt sätt. Senare idag ska jag rensa ogräs i häcken. Låter inte det som det roligaste ni någonsin har hört?
Hett.
Det är så vaaaaaaaarmt ute! Jag har klippt gräset och blivit grön om fötterna. Sedan har jag tvättat och diskat och varit allmänt duktig. Men nu vill jag inte vara det längre. Nu ska jag ut och göra ingenting.
I've got sunshine in my pocket.
Nu är det banne mig riktig sommar igen. Termometern visar 30 grader och solen steker. Det faktum att föräldrarnas semester är slut när det fina vädret kommer tillbaka är ju ganska icke-kul. Det faktum att föräldrar=körkort och enda möjligheten att ta sig till en badplats gör mig också lite smått förbannad. Men men... På lördag åker vi och badar. Oavsett om det spöregnar. Idag fick jag och syrran nöja oss med vattenspridaren.
Och allt är återigen så vackert och underbart.
Sol och värme har återigen kommit till vår vackra värld. Dagen har ägnats till att ta det lugnt, köpa en gul klocka på stan och cykla hem i underbar kvällssol. Sånt är fint.
Det handlar om att se livet i varje myra.
Det är häftigt när man kommer på meningen med livet. Det handlar om att se skönheten i varje ogräs och rörelsen i varje asplöv. Det handlar om att se livet i varje myra och att förstå sambandet mellan dig själv och ett sandkorn. Marken vi går på och luften vi andas är alla en del av naturen. Vi är en liten del av det vackra, även fast vi är för trångsynta för att se det med våra egna ögon. Vår syn är begränsad, så vi måste lära oss att tänka större. Se världen med himlens ögon. Varje sten har liv, varje löv har rörelse. Allting andas, allting är vackert. Naturen rör sig i sin egen takt. Den rör sig i ett tempo som är värt att vara avundsjuk på. Naturens sätt att leva är vackert.
.
Meningen med livet behöver inte vara mer komplicerad än så.
Glad midsommar!
Midsommar 2011. Sillunch med fina släkten, lite solsken då och då och en pågående fin kväll. Vi tog en promenad vid ån, i midje-högt blött gräs. Fast alla mördarsniglar som krossades under skorna var nog värre än det faktum att man blev ganska blöt om fötter och ben. Mysigt var det. Det är en sådan stund som man inte borde tycka var mysig, om man var helt frisk, men man gör det i alla fall. Jag kanske är lite konstig. Hihi. Fina stunder i livet.
Trevliga saker.
Idag kom familjen Ekberg hem efter en trevlig kryssning på det stora blå. Ta det lugnt, lyssna på underhållning och äta sig oförskämt mätt på underbar buffé. Vandra omkring på däck på kvällen när luften fortfarande är ljummen, och fotografera en himmel som liknar en underskön oljemålning av Claude Monet. Sedan sova några timmar, och efter det vara med på en halv frågesport när man upptäcker att frågorna är lite över ens kapacitet. När vi kom hem sprang vi till marsvinen.
.
Trevligt har vi haft det. Nu väntar ett fortfarande långt sommarlov. God natt.
.
Trevligt har vi haft det. Nu väntar ett fortfarande långt sommarlov. God natt.
En ganska normal tillvaro är också en tillvaro.
Idag tittar solen fram igen. Jag har plockat gräs till marsvinen och längtar efter att få gå på sörmlandsleden. Sedan händer det inte så mycket mer. Det är bara en vanlig tisdag.
För att jorden är vackrare än himlen.
Vad ska man med paradiset till, när man har jorden vi bor på? Efter allt regn, som fortfarande faller från himlen, är gräset så grönt att naturen själv avundas dess granna färg. Sommarlov är ju bara för härligt, och det finns inte i paradiset.
Lycka är....
att klä sig i regnkläder och gå ut i spöregnet,
att inse att sommarlovet bara har börjat,
ett ägg som har kokat alldeles precis lagom länge så att gulan fortfarande är krämig.
Nu är det sommarlov. Jag lever livet fullt ut. Mer behöver jag inte säga.
Säg något som är sant.
Nu gråter himlen. Allt färgas grått. Jag och mamma armerade oss med regnkappa, regnbyxor och stövlar och tog en spontan promenad i spöregnet. Jag hoppade i vattenpölar och kände mig som 8 år igen. Små, vackra nöjen i livet.
Och den här gången är det himlen som är avundsjuk.
Idag drog flickorna Ekberg till Nynäs slott. Tittade på en utställning, gick i vacker natur och fikade. Sedan tog vi ett spontant stopp på väg hem vid vattnet. Tog av oss strumpor och skor och gick runt i det svala. Frihetskänsla upp över öronen. Det är nästan så att man tror att självaste himlen skulle bli avundsjuk. Sedan bar det av hem när molnen oönskat började att tränga sig på. Nu regnar det härligt sommarregn, och snart ska jag äta räkor och baguette för femte gången på några veckor. Hihi.
.
.
.
.
.
.
.
.
2555 dagar kvar.
Min lilla sötis, som förväntas leva i 7 år till. 2555 dagar kvar, av ren kärlek. Puss.
.
En lördags-bilaga.
Idag var det en bilaga i SN. Den handlade om Sörmlandsleden. Förhoppningsvis kommer farsan och jag ut på en vandring i Augusti. Längtan. Tanken på att vandra kilometer efter kilometer i underbar, grön natur gör mig lycklig. Orörd natur. Oförstörd av människan och dess maskiner. Att vandra i skogen får mig nästan att vilja flytta ut i naturen, gräva ner mig i en grop och bo där. Långt bort ifrån asfalterade vägar och avgassprutande bilar. Inga byggnader eller snackiga folkmassor. Bara jag och fåglarna och myrorna.
.
Tänk vad en bilaga kan väcka många tankar.
Vuxna lilla jag.
Har inte många ord att bjuda på idag. Vuxna lilla jag ska skriva in mig på körskola, och i slutet på juli har jag mitt körkort. Annars ska jag njuta av min semester. peace and love
.
I den här världen är jag fri.
Ibland regnar det en skvätt. Då kan jag ha på mig mina kära hängselbyxor utan att det blir för varmt. Sedan kan man sitta och tycka om tanken att det är andra dagen på sommarlovet. Efter det an man lyssna på vackra toner från lurarna. Hej kom och hjälp mig, va lycklig jag är just nu.
För de har tagit studenten. Fy fan va de är bra.
Har tittat på när studenterna skriker för full hals från flaken. "För vi har tagit studenteeeeeen. Fy fan va vi är bra!" Ännu en påminnelse om att man bara har ett år kvar, innan det är min tur att springa ut för sista gången.
.
Nu sitter jag bara och njuter av livet, som vanligt.
Du kan säga tusen ord...
...men allt jag hör är ditt leende.
Lycka är....
att gå barfota i gräset,
skolavslutningar,
sommarregn.
Ibland är livet lite extra härligt. Det är då man ska passa på att verkligen leva.
När man upplever ännu en skolavslutning.
Då har man upplevt ännu en skolavslutning. Imorgon ska estetkören sjunga för alla fina studenter. Just nu sitter jag bara och tittar ut på det vackra sommarregnet som faller utanför fönstret.
.
En fin dag.
Äta tårta i solskenet. Säga hej då till världens finaste estet-treor. Sjunga om studentens soliga dar, blomstertider och grönska tillsammans med världens finaste människor. Imorgon är det skolavslutning. Sedan sommarlov. Herregud.
När tiden springer ifrån dig.
Näst sista dagen i årskurs 2. Det känns som om tiden springer före dig. Men du följer med den, utan att du märker det. Varje sekund blir du äldre. Varje dag försvinner en dag av ditt liv på gymnasiet. Tiden ska ju vara en illusion, men en jävligt stark sådan i så fall. Nästa termin går jag tredje året på gymnasiet. Jag har fyllt 18 år, snart tar jag studenten. Jag är vuxen, men det gick så snabbt att jag inte ens märkte det. Mina presenter har gått från leksaker till flytta hemifrån-grejer. Jag får studiebidraget direkt till mitt konto. Jag älskar räkor för första gången i mitt liv. Jag kanske räknas som vuxen. Men jag tänker aldrig sluta vara en gnutta barn. Jag ska vara galen, vild och färgglad hela livet. Det är något jag helhjärtat kan lova!
.
Just nu ska jag bara hänga med tiden så gott det går. Leva livet.
En ljus framtid.
Dagen före dagen före skolavslutning. Ganska sjukt att året har gått så fort. Bara ett år kvar, tills jag kommer att behöva lämna min linje, och gråta floder för alla mina fina kompisar som jag skiljs ifrån. Men som sagt, ett år kvar. Just nu ser jag ljust på framtiden. Biljetter till London och "The Lion King"-musikalen är bokade, snart drar jag dit med min fina mamma. Let the sunshine in.
.
När en hare korsade min väg.
Idag tog jag en promenad i kvällssolen för att rensa mina tankar. När jag gick på grusvägen i lekparken så fick jag syn på en hare i gräset. Den låg ner, med öronen längs kroppen. Jag började att gå mot den, den flyttade sig inte. När jag hade kommit så nära att jag nästan kunde klappa den, så började jag att gå tillbaka till grusvägen. Jag bestämde mig för att lämna den ifred, låta den tänka på sitt, låta den fortsätta att vila i det svala gräset. Jag gick därifrån med ett stort leende på läpparna. Det var en fin stund.
Vackert i massor.
Ibland är det så fint väder ute. Sol och värme i massor. Jag tar små promenader tillsammans med min favoritmusik och bara njuter. Lever livet helt enkelt.
.
.
När man känner.
Just nu är allt så bra. Om man går ut genom dörren möts man av varma vindar som smeker ansiktet, och dofter av blomster, kåda och gräs. Imorgon är det fredag. Lediga dagar framöver lugnar mitt sinne. Nu ska jag bara njuta av den kväll som är kvar av torsdagen den andra juni 2011. Jag är så glad att jag lever. Var det du också.
När allt är över.
Nu är det över. Inget mer musikal-arbete. Inget mer HAIR. Känns lite tråkigt. Kärleken som osat under veckorna har varit underbar. Alla fina människor på linjen har varit underbara. Allting har varit underbart. Nu är jag ledig tills på tisdag. Sedan är det snart dags för skolavslutning. Om ett år tar jag studenten. Jävlar. Jag vill inte lämna min underbara linje, mina underbara vänner. Min student kommer att kännas som en begravning. Ibland önskar man att tiden kunde gå lite långsammare.