DUKTIG TJEJ.
Sedan jag blev laktosintolerant i september förra året så har livet varit lite tufft. Jag ägnade dagarna åt att streckläsa innehållsförteckningar på varje pryl, och filosoferade över allt som jag inte kunde äta längre. Jag undrade hur jag skulle överleva livet utan min älskade choklad, eller min älskade glass.
Då kom lactrase-pillrena som en skänk från ovan. Ett litet piller med lactase-enzym som tillåter mig att njuta av gräddglass och en rad marabou-choklad igen. Sedan, av en total slump, så exploderade marknaden för laktos-fria produkter ganska lagom till när jag blev intolerant. Tur i oturen som man säger.
Men ingenting ont utan något gott. Eller hur? När jag kämpade med vardagen utan glass eller choklad, samtidigt som jag brottades med magkramper och diaré från helvetet, så började mitt sötsug sakta att avta. Jag vande mig ganska snabbt. Snabb-rehab kan man säga. Sötsugs-avgiftning. Godis-rensning. Och så vidare.
Idag leker livet vidare. Och som ett litet tröstpris så ledde min sötsugsminskning till, inte bara ett sundare liv, utan även till en smalare midja och en välbehövd viktminskning. Jag är idag 12 kilo lättare, och jag nästan svävar över marken. Nu längtar jag till "Beach season 2013". Duktig tjej.
