FALURÖD.
Ibland är jag alldeles för duktig. Och snäll. Idag har jag ägnat hela förmiddagen åt att måla huset. Helt själv. Dock bara en sida av fyra, men ändå, det är mer än vad man tror. Och när man ska upp på en hög ranglig stege för att nå ända högst upp så blir det svårare än vad man första trodde. Jag brukar inte ha problem att gå upp på stegar. Om badmintonbollen hamnade på altantaket så fick jag hämta den. Det var väl ingenting. Men det här var annorlunda. Det här var högt. Måste hus vara så höga? Dessutom krävdes det en del benstyrka för att hålla balansen på den där förbannade stegen. För om benen skakade, så skakade stegen. Inte så kul.
I alla fall så är hussidan nu faluröd och fin. Och jag med för den delen... skulle vilja införskaffa en sådan där fin vit michelingubbs-overall, så att jag slipper bli faluröd jag också. (Uppskrivet på köpa-listan!)
