20 DAGAR, AND COUNTING.
Idag var en sådan där dag som jag bara vaknade sur. Att termometern visade 15 minusgrader gjorde mig bara arg. Här har det varit närapå vårväder i flera veckor, och helt plötsligt slår vintern till igen som en örfil. En svinkall örfil... Jag kände dock att det var ganska meningslöst att vara arg på vädret. Det är ungefär lika meningslöst som att bli arg på typ brödrosten (vilket jag visserligen blev i morse...), eller sina skosnören eller något annat som man tekniskt sett inte kan bli arg på.
Egentligen skulle jag bara vilja ligga i sängen hela dagen. Ligga i sängen och vara lite arg en stund för mig själv. Men om några timmar ska jag vikariera på Musikskolan, så det krockar lite med den planen.
Sedan kom jag på att det bara är 20 dagar kvar till D-dagen. Så jävla spännande! 20 år är ju hur mycket som helst! (Oj va jag kommer att ångra dem orden på min 50-årsdag...)
