FANNY EKBERG

Är nu hemma efter en helg i Skara. Vi besökte den svenska naturen i det underbart blåsiga höstvädret och tog en tur längs Hornborgasjön, sedan bar det av hem för att äta hjort-filé lagad till perfektion. Nu är vi hemma i lilla Nyköping, minus två Skara-bor och deras två gulliga, spralliga barn. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvädret fortsätter. Efter ett seminaruin på Arbetsförmedlingen så har jag ätit pizza-rester till lunch och nu väntar en eftermiddag hemma med en sjuk syster i nattlinne. Tjoho.

 

Idag tog jag en behövd sovmorgon till kl 10, eftersom jag har sovit lite dåligt de senaste nätterna. Funderar på en promenad. Lite så.

 

 

Idag blåser det höstvindar. Små hösttecken börjar dyka upp överallt och snart kläs hela tillvaron i gula, röda och bruna nyanser. Vintersjälen inom mig ler stort. 

 

 

Idag börjar skolan för alla underbara esteter. Då är det lite sorgligt att man själv sitter här i sin ensamhet, lite småsnuvig och bara längtar tills man får se alla uppsättningar som esteterna, minus mig själv, kommer att sätta upp i höst/vinter. I nuläget kan jag bara vara en stolt före-detta-estet. 

 

Nu är jag trött på att vara sjuk. Jag tog tag i min obefintliga men ändå metaforiskt närvarande krage och tog en promenad i det fina vädret. Efter gårdagens fula dag så kom dagens vackra väder väldigt lägligt. Jag minns inte senast när luften var så ren och klar som den är idag. På ett sätt så känns det som om hösten är på väg med små steg. Men en underbar promenad var det. 

 

 

 

Idag börjar skolan. Fast inte för mig. Själv sitter jag och letar jobb för fullt, försöker att bli frisk och njuter av lite ensamtid. 

Nu när det regnar utanför fönstret, så får man tänka tillbaka på sommarens fina stunder. Det har ju faktiskt funnits sådana stunder. Fina alltså.

.

Allt jag önskar nu är en riktig vinter. Inte en pissig typ-bara-höst-vinter som vi hade förra året. En slags balansgång mellan slask och dödshalka. Efter denna regniga sommar så står hoppet kanske inte så högt för en underbar-tårsamlande-barnasinnes-vinter. Men man kan ju alltid hoppas. 

Jag sitter här och tänker tillbaka på den gamla goda tiden. Den tiden då jag hade skolans skyddande väggar runt omkring mig. Den tiden då mina vänner inte for till Sveriges alla hörn. Den tiden då jag inte hade framfört min sista musikal med estetlinjen, eller tagit studenten, eller varit på fin bal för att avsluta mina tre år på gymnasiet. Det är väl lite mycket att önska tillbaka de tre åren, men nu när jag sitter och inser att det bara är fem dagar kvar till skolstart, för vad som känns vara alla utom mig, så kan jag inte låta bli att sakna min skoltid. Men, "the show must go on".

 

 

Idag har jag klippt mig, spenderat 100 kronor på stan, sprungit med marsvinen på gräsmattan och tvättat kläder. Rolig tisdag.

 

Idag har jag fått hem ett paket från Tradera, känner mig lite allmänt trött och snart kommer det nog regn. En vanlig måndag. 

 

Idag är det fredag, och jag är lite trött då åskvädret höll mig vaken i natt. Men jag har plockat vildhallon och ikväll blir det tacos. Så jag e int' bitter. 

 

 

Dagarna går fort... Månaderna också. 

.

Igår var det loppis igen, och jag och mamma kunde ju inte hålla oss borta. Kom hem med lite ljuslyktor, en tröja och... BÖCKER! Men den här gången vart det bara 8 stycken. Hehe...

 

Innan jag börjar, för allas vetskap: Jag hatar fortfarande teknik. Men jag lyckades få fram ljud i TV:n när den är kopplad till min dator, trots att kvinnan på Apple inte visste hur man skulle göra. Så det betyder ju i alla fall att jag är typ smartast i världen. Alltid något.

 

 

 

 

Idag tog vi ännu en spontantripp ut på Sörmlandsleden, och den här gången kunde mamma följa med. Vi gick i vacker natur, lagade mat på gaskök och plockade skogens guld i form av gula kantareller. Mysigare lördag får man ju leta efter. 

 

 

 

 

 

 

Idag tog pappa, jag och lillasyster en spontantripp ut på Sörmlandsleden. Gick en bit, fikade, gick en liten bit till, vände, åt lunch, gick en liten bit till, fikade och gick till bilen. I korta drag. Skönt att komma ut lite, bort från stress och folk. Lite flugjävlar var det ju, men det får man leva med. Våra "flugskydd" fungerade ganska bra. 

 

 

 

 

 

 

Den här sommaren har bara varit helt jättekonstig. Personligen har jag inte badat en enda gång (vilket det måste bli ändring på innan det blir vinter igen...), folk hittar litervis med kantareller i JULI och vädret verkar ha fått en släng av beslutsångest, då det inte verkar kunna bestämma sig.