TOMHET
Igår gjorde jag min sista musikal någonsin tillsammans med estetiska linjen. Det sista projektet tillsammans med de mest underbara människor jag någonsin har träffat. Efter en sentimental samling, innehållande ett tiotal snyft-tal, började vi städa Culturum med rinnande teatersmink.
.
Nu är det dagen efter den stora dagen, och jag känner mig ganska tom. Livet på estet är snart slut, och då skiljs vi alla åt. Efter tre år måste jag lämna den bästa klass jag någonsin gått i. Efter tre år måsta jag lämna min största familj, på 90 personer. Jag kommer att sakna tiden på estet, men nu står jag inför ännu en utmaning i livet, då jag tar steget ut ur skolvärldens trygga murar, och klampar in i "vuxenvärlden". För tillfället så känns den världen som ett annat universum, men avståndet jämnas väl ut med tiden.
