FANNY EKBERG

Idag har det varit sådär snorkallt. 20 minusgrader rakt i ansiktet. Frusna näshår och knarr under skorna. Då blev det att ta på sig termobyxor och eskimå-mössa på vägen hem. Vilket var ganska mysigt. 

 

Min ihållande huvudvärk börjar äntligen att lägga sig. Livet börjar med andra ord att se lite ljusare ut. Och som grädde på moset så blir det räkor till middag. 

 

Vad gör man då en sådan dag då man sitter hemma med sprängande huvudvärk? 

 

Man får vara jävligt glad över att det är så satans vackert väder ute!

 

Idag är en sådan dag då allting kläs i ett glitterskal. Solen skiner och graderna sjunker till minus 15. Det är en sådan dag då allting bara är så förbannat vackert!

 

De senaste fyra dagarna har spenderats med familjen i det underbara Romme. Efter två års längtan fick jag återigen stå på mina nyinköpta skidor och kasta mig utför backarna. Vi andades frisk fjäll-luft, svischade nerför backarna och avnjöt god middagsbuffé. 

 

Jag tog självklart med kameran och fotade allt som var vackert, vilket till slut gjorde det svårt att faktiskt åka skidor, då allt jag såg var vackert. Av tre skiddagar så fick vi fick en underbar soldag, då jag fotade som en galning. Prognosen spådde hela 20 minusgrader i Romme, men som tur var höll sig temperaturen på behagliga 5 till 10 minusgrader. 

 

Nu mår min vintersjäl bra. Är väldigt mör i smalbenen och lite trött blir man allt av all fjäll-luft. Kommer att sova gott i natt. I MIN säng!

 

Det har sina fördelar att vara uppe tidigt. Dagen blir ju så mycket längre om man inte sover de där extra timmarna. Det är bara lite tufft att det fortfarande är mörkt ute när man ska upp, men det ändrar sig om några månader.

 

Var faktiskt äckligt pigg i morse (trodde aldrig att det skulle kunna hända kl 07.00 på morgonen), och nu sitter jag och tittar ut genom fönstret där underbar, fluffig snö återigen har lagt sig. Jag visste väl att det inte kunde vara vår riktigt än. Halleluja.

 

När solen har varit frånvarande ett tag, så blir det en ren fröjd när den kommer fram. Vaknade med solen rakt i ansiktet, och det var en underbar känsla! Värme, ljus. Det har ju varit så förbannat grått och tråkigt ute de senaste dagarna, så detta behövdes verkligen. Och om jag inte kan få den gnistrande snön tillbaka, så är lite solljus ett bra andrahandsval. 

 

Nu är det så fult väder. Fyra plusgrader och regn hör inte hemma i slutet av december! Jag vill ha gnistrande, snötäckta backar igen. Snälla?

 

Julafton 2012. Över, lika fort som den anlände. Denna jul firades med familj och lilla morfar. Vi mumsade julbord fullt med köttbullar, prinskorv, skinka, gravlax, sill, salami och svampomelett, och sedan var det dags för Kalle Anka på TV. Min nittonde "Kalle Ankas Jul". 

 

Efter det var det traditionsenligt dags för julklappar. Lillesyrran fick sin efterlängtade iPhone 4, och jag gladdes med ett bestick-set, lite knivar och en skärbräda, ett bäd-set med pippi-mönster, 1000 kr och ett personligt mobilskal med Roffe på. Lycklig tjej. 

 

Nu ligger jag i mitt nya bädd-set, med magen full med julmat. Njuter av stunden lite. 

 

 

Av någon anledning så blir nypon extra vackra på vintern, när de täcks av ett skört frosttäcke. En starkt lysande röd kärna, under ett lager av iskristaller. Som en liten inlindad diamant. 

 

Därför lägger jag upp lite nyponbilder i frosttäcke, bara för att det fortfarande är tråkigt väder utanför fönstret. 

 

Men det var väl självaste f-n. Idag har det varit plusgrader och småregn hela dagen. Alla trottoarer har förvandlats till isbanor, och jag undrar om det inte skulle ha varit lättare att åka skridskor hem. Sorg i hjärteroten. 

 

Men det ser i alla fall ut att bli en vit jul, och det är ju alltid något. Och bara för att jävlas lite med moder natur, som har skickat detta skitväder, så lägger jag upp två underbara frostbilder. Så det så. 

 

Dagen har bjudit på trevligheter. Jag har kelat med min alldeles egna julgris (Roffe), och pappa och jag har haft julkola-verkstad hela dagen. Chokladkola och pepparmintskola finns nu klart till julen. 

 

Nu är det många minusgrader och ett lätt snöfall utanför fönstret. Mysigt.

 

Så kom dagen då lucia än en gång besöker oss, i denna kalla mörka tid. Vi hälsas med sång och ljus, och äter oss tjocka på lussebullar (dock inte jag, för jag råkar vara i princip den enda i hela Sverige som inte tycker om lussebullar).

 

Jag ska om bara några timmar delta i Nyköpings vackraste luciatåg i Nicolai-kyrkan. Och där ska det sjungas för full hals, tills publiken sitter i glädjetårar. 

 

Även solen har vågat sig fram på denna speciella dag. Och jag kan inte komma på en enda luciadag som inte har varit snorkall. Men det är bara mysigt. 

 

Imorgon är det äntligen dags för lucia. Tända ljus, lucialåtar, röda band och kransar i en härlig blandning. Och ett vackert luciatåg i Nicolai-kyrkan. 

 

Vädret idag är väl mest grått och lite tråkigt mulet. Och prognosen siar om töväder och regn i början på nästa vecka, som sedan ska frysa på lagom till dagarna innan jul. Det var väl kanske inte så roligt att läsa om. Men man får tänka positivt. 

 

Idag passerade den 10 december, och julafton närmar sig allt mer. Idag föll mer kristaller från himlen, så lilla jag fick skotta. 

 

Helgen som passerade bjöd på många trevligheter. Ljusslingan lindades runt trappräcket, så nu lyser även vår trädgård upp för passerande. Även julgranen fick komma upp efter ett år i kartongen. Egentligen är det ju lite tidigt att klä granen nu, men vi struntade i det och klädde den i alla fall. Den blev så där charmigt hemmagjord. Lite småful, som vanligt. 

 

Idag ringde pappa kl 10 på morgonen. Han sa att det var otroligt vackert ute. Så jag sprang ut med kameran i högsta hugg, och förevigade en stund som inte kommer att inträffa många gånger igen. Sagolikt landskap, täckt i frostkristaller, med skinande solljus. 

 

Jag glömde bort att det var 15 minusgrader ute, och bara stod och njöt av nuet. 

 

 

Fredagar blir ännu mer underbara när det är vinter. Idag har det varit uppehåll, så familjen Ekberg fick en skott-fri dag. Jag passade på att ta lite kvälls-vinter-bilder, för det måste man ju också ha i sin foto-samling. 

 

Det var väl bara kylan som saknades, och idag kom den med besked. 14 minusgrader utan förvarning, rakt i ansiktet. Det är nästan så att man blir sugen på en isglass. 

 

När man måste klä sig i vinterjacka, kängor, vantar och mössa bara för att hämta posten, då är det vinter på riktigt! 

 

Idag tände i första ljuset i adventsstaken. Temperaturen viasade 10 minusgrader och jag och mamma begav oss ner till stadens julmarknad. Jultomtar, korv, glögg, hantverk och luciasånger tillsammans i en härlig blandning. Julkänslan var på topp.

 

Sedan var det ännu en gång dags för en promenad. Vi garderade oss med extra tröjor och långkalsoner och trotsade kylan med ett leende på läpparna. Snön dinglade graciöst ner på våra mössor och det knarrade ljudligt under skorna. 

Och så kom dagen. Dagen då snön kom för att stanna. Det sias om 40 cm till helgen, och jag har varit i extas hela dagen. Jag kommer aldrig att tröttna på den. Jag har gått omkring som en 8-åring som knappt kan bärga sig att komma ut och göra snöänglar i nysnön. Jag har varit i min egen vinterhimmel, och på eftermiddagen tog jag en promenad för att inviga mina vinterkängor, och andades lite vinteryra. Det måste vara så här det känns att ta droger. 

 

Sedan undrar jag hur många som uppskattar vintern som jag gör. Allt jag hör är att det är för kallt, för mörkt och för halt. Det räcker med att nämna ordet snö så springer folket in i sina uppvärmda hus och låser dörren, i väntan på sommaren. 

 

Jag genomlider sommaren. Det räcker med att jag hör ordet 25 plusgrader så låser jag in mig i kylskåpet, i väntan på vintern. Och nu när den äntligen är här så kan jag börja leva på riktigt igen. Jag fick ett jul-ryck, och avreagerade mig genom att sätta upp mina julgardiner och starta julkorts-skrivar-verkstad till ljudet av julsånger i stereon, och imorgon tar vi upp juldekorationerna. Sedan är det ju dags för första december imorgon också. Då blir det julkalender, sedan är det snart lucia, och sen jul.

 

Plötsligt hände det. Jag vann inte på lotto, nej. Men jag fick någon bättre. Årets första snö. Jag vaknade i morse, och trädgården var vit. Underbart vit. Snöfallet igår rörde mig till glädjetårar, och det faktum att den ligger kvar idag gör mig bara lycklig. I förrgår så var det ösregn hela dagen. Tröstlöst. Och idag ligger det ljuvlig snö på backen. Å du konstiga väder.

 

Då var det dags att ta fram kameran. Sedan gick jag ut på trappan, och för första gången på så länge, såg jag mitt skoavtryck i det underbara vita. Sedan gick jag ut på gräsmattan och hörde knarret under skorna.